Skip navigation

Tag Archives: barn

Om ni inte redan upptäckt henne så gör det.Det är,ska gudarna veta,inte många serier jag följer,men ”Kathy Griffin-my life on the D-list” är en av dem.Varje söndag eftermiddag på tv4+.Söndagseftermiddagarna här är ändå kaos så jag ögnar TV:n med ett öga medan jag jagar bort barn från datorn och försöker hindra katastrofer i allmänhet.

Rivig,orädd och rolig är hon.Det är inte ofta jag lägger märke till en människa som jag känner KANSKE skulle kunna bli något av en själsfrände om jag kände henne,men Kathy är en av dem.
Hon medverkade på nittiotalet i en annan av mina absoluta favoriter,Seinfeld,i två avsnitt.
Att hon inte har barn är dessutom extra skönt.Jag uppskattar faktiskt människor utan barn(och som själva valt det)otroligt mycket,precis som jag uppskattar icke-sentimental humor.
Föräldrar tenderar att bli översentimentala och nästan frireligiösa så fort telningen landat.Det är kanske samma fenomen som gör att en del gravida tror att de åstadkommit något ingen annan gjort förut?*gäsp*

Shoppa ja.Det finns människor som älskar det så mycket att de ägnar hela bloggar åt det.Barnklädeskulturen av idag är ett helt eget fenomen som jag älskar att hata,älskar att raljera över dem som använder sina barn som påklädningsdockor,och då snackar jag lika mycket om unisexfanatikerna som vill demonstrera sin påstådda medvetenhet som de som klär ut döttrarna till Bratz.Kvinnor som aldrig riktigt kom över Barbiestadiet kanske.Här är män faktiskt oftast befriande ointresserade.Kläder är nödvändigt,inte mer.
Nog om det.

Ja,jag kanske inte hatar att shoppa direkt,inte jämfört med hur mycket min man hatar det.Men jag älskar det knappast heller.Äldsta dottern ska inte bara börja rida(=utgifter!),hon ska ha nya tröjor också.Hon befinner sig precis på gränsen där barnkläder blir tonårskläder i mindre format.
Jag går in i butiken med goda intentioner att hitta något,kommer nästan alltid ut tomhänt(bortsett från några reafynd).VARFÖR finns det inget praktiskt för tjejer med storlek 134?
Det är glittrigt,baraxlat,tylligt och allmänt trist och stelt.Kräsen är hon också,krigarprinsessan.

Det finns ett par butiker med fina,färgglada och praktiska barnkläder även för lite större barn här i stan,men till ordinarie pris är det dyrt.Ibland så dyrt så jag undrar vem som faktiskt köper det här när det inte är rea…men det gör folk ju.Och det är alltid fullt med kvinnor i de här butikerna,de verkar älska att ta i barnkläder av vissa märken,känna på dem,prova dem på sina likgiltiga barn som ofta är knappt i förskoleåldern och därmed sunt nog är helt ointresserade av mode.

En tillklippt klänning väntar på att sys ihop här,men symaskinen(nej,jag är inte direkt pysslig,men kreativ.Fast mer på något slags Helene Billgren-vis än ett Martha Stewart-vis)är inte intresserad.
Symaskinen vill inte riktigt samarbeta när jag syr i trikå.Overlocken,en dyr present från en släkting,har jag aldrig fått kläm på och även om jag vanligtvis är bra på att tyda även luddiga instruktioner så är den här instruktionsboken under all kritik.
Jag saknar nog tålamod.Det sa redan dagisfröken när jag kastade jackan på golvet när den gled av kroken på första försöket.

Jag gjorde något lite dumt idag.Satte mig i gallerians lekrum med näst yngsta och yngsta döttrarna medan jag pratade med svägerska på telefon.Inte så smart i influensatider kanske,men å andra sidan är jag inte särskilt orolig av mig när det gäller vissa saker.
Ha en bra fortsättning på dagen,eventuella läsare!

Plötsligt igårkväll när jag skulle kolla minneslistan på den kända auktionssidan lade jag märke till att bland våra senaste köp fanns en 24″ flatscreenskärm och fyra kökshanddukar listade.
Jag har då inte köpt varken några kökshanddukar eller någon datorskärm.

Jag var ganska säker på att min man åtminstone inte köpt kökshanddukar,det är väl ungefär det sista han skulle köpa säger jag som vet att han trots att han absolut inte är en stereotyp man helst köper saker som innehåller kretskort eller VU-mätare.
Någon förklaring till det inträffade har vi inte fått,men det måste väl ha varit tvååringen som råkat klicka sig fram genom någon överjävlig slump.
Då har man lärt sig den läxan.Alltid,alltid dubbelkolla så inget browserfönster lämnas öppet när man är inloggad.
Hackerteorin tror jag har fallit.

Men Webhallen och Royal Kitchen släppte iallafall saken efter en förklaring.Heder åt dem.

Jag och min man ska skriva en bok och den ska ha titeln ”Småbarn;vad BVC aldrig berättade”.En sådan bok jag själv hade velat läsa när min äldste var nyfödd.Alltså inget förskönande eller sådant andra redan skrivit spaltmeter om utan praktiska tips om saker man lätt inte tänker på.
Som att aldrig böja sig över ett barn som sitter och leker på golvet utan att tänka på att man kan bli skallad om barnet plötsligt reser sig upp och därmed bli renderad ett par lösa framtänder(enligt min mor,tandläkare,en vanlig skada hos småbarnsföräldrar).

Hur man tar av bodyn smidigast inför blöjbytet när bebisen katastrofbajsat löst bröstmjölkskesobajs så det läckt utanför blöjan,utan att det smetas ut mer än nödvändigt över ryggen.

Att en pappa utan suspensoar aldrig ska hålla en kinkig sparkande treåring i midjehöjd så hälarna hamnar i höjd med pungkulorna.

Att datorspel kan vara riktigt socialt utvecklande så länge barnet inte sitter ensam utan tillsammans med någon annan.Det är samarbete det!

Att pannkakor visst kan vara riktig mat.

Att koffein och Yerbaté åt föräldrarna borde delas ut tillsammans med D-vitamindropparna man numera får gratis utdelat.
Varför inte byta ut en del av innehållet i den BabyBag(innehållande diverse varuprover och pamfletter)man får på BB mot ett nybliven mamma-kit bestående av exempelvis superduperbindor mot avslaget(apotekets känns futtiga de första dagarna,ingen tvekan),kondomer och återigen,koffein.
Den som vill sno idén,varsågod.Vi får väl se vilken version av föräldraboken ingen hittills skrivit som blir bäst!

Ibland råkar man göra en så där billig och bra affär(som köpare alltså)att man nästan skäms.Jag snackar förstås om Tradera.Som idag när jag ropade in ett par barnbyxor för en krona,jättefina.Nästan genant.Skulle önska att någon bjudit emot så priset blivit lite högre iallafall.

Svårt att hitta bra kläder för tjejer som drar 128-134 numera.De ser ut som små vuxenkläder och färgerna är inte särskilt roliga.Äldsta dottern är kräsen,känns som inget man köper duger numera.Syr jag själv går det bättre,för då känner hon att plagget är gjort speciellt för henne,så idag har jag beställt nya mönster från Stoff och stil.NU ska det bli av att sy lite mer.Ibland har jag verklgien attention span som en fjortonåring,men jag ska skärpa mig.

Nu står söndagslasagnen i ugnen och jag ska låta maken servera medan jag tar en söndagspromenad med hund och bebis.Imorgon,skolstart.Är det någon mer än jag som tyckte sommaren gick rätt fort?

Kejsarsnitt finns visst inte ens som någon enkel genväg i den skräckslagna blivande mammans fantasi längre-ja,jag menar inget illa med det.Jag har själv brottats med tanken på snitt och en gång som en stegrande häst vägrat ett akut när min fyra chockade oss genom att visa fötterna först(det gick bra att komma ut med reguljärbiljett mellan benen på mig ändå skulle det visa sig).Det är en vild,märklig värld vi lever i,underliga saker kan hända där man minst anar det.
Samtidigt,ta alla larm med en nypa salt.Människan är starkare och tåligare än hon själv tror.

Jag kunde först inte riktigt begripa hur entrén i världen kunde påverka DNA när jag läste det här,men en sak är jag glad över,att jag åtta gånger sluppit snitt och även ett par gånger ångrat snitt jag velat ha i svaga ögonblick.
Naturen vet väl bäst i 95 fall av 100 eller något.

Tillsist önskar jag värmen åt helvete.Min nyfödda lider mindre än jag tror jag,men det är ändå mest för henne jag vill ha tillbaka svalkan.
Nu ska hunden ut och jag ser fram emot ett par timmars skön utevaro och egentid med min lilla tjeja.Courtesy of min man som får tampas med resten av skaran:-)

Den 13 maj kom vår fjärde prinsessa,3374 gram lätt och 48 cm lång,därmed är myten om att barn blir tyngre för varje förlossning död,ty hon är lättast hittills.

Nu är jag alltså åttabarnsmamma,det gick fort och tog tio dagar mindre än beräknat.Och jag hjälpte på kuppen en ung läkare ett steg närmare sin examen,25 år gammal/ung var han och jag rekommenderar starkt alla blivande föraldrar att passa på att bidra till att vi får nya barnmorskor,läkare och annan sjukvårdspersonal i det här landet.Av alla fyra gånger(minst)jag gjort det har det aldrig varit någon negativ upplevelse,tvärtom.De är respektfulla och måna om att göra rätt.

Tack Sam,du var guld värd.Och tack till Karin och Marita på normalförlossningen på ÖS i Göteborg också.

Genusvetenskap har rört upp mycket känslor ser jag idag.Kanske framförallt den genuspolitik som förs på skolor och förskolor numera.Rädda pappor fruktar att män ska göras odugliga och att framtidens kvinnor inte ska klara av att gå i högklackat.
Jag är inte den som försvarar genusfokuseringen i vått och torrt.Retro/unisexplågan har pågått länge nog i barnklädesbranschen.Lite valfrihet tack.Barnkläder ska för mig bara vara praktiska i den mån de används varje dag.Skit samma vad de har för färg.Att tjejer får ta plats och får slippa höra vad en flicka får och inte får på grund av sitt kön är lika självklart.
Att det ens ska behöva påpekas.

Men nu har nya fula nunor börjat sticka upp.De som säger sig förespråka valfrihet,men varav vissa helt enkelt tycker att kvinnor ska vara ”riktiga kvinnor” för att det är mest attraktivt(som om någon nu bryr sig om vad N.N som skriver upprörda debattinlägg på SvD tycker)och män karlakarlar.Som om det nu ska sitta i klädseln.Eller vem som nu bestämmer vad som är rätt attribut för en kvinna eller man.
Vem har rätt att säga att jag bör tycka om rosa och glitter för att jag är kvinna?
Jag tycker om vad fan jag vill.Jag klär mig som det är praktiskt för en blivande åttabarnsmamma.Plus att jag ska trivas i vad jag har på mig förstås.Särskilt mycket rosa kan jag inte påstå att det blir,men det är för att jag inte passar i det.Inte av någon slags genusiver.

Jag fattar inte att det ska vara så förbannat svårt.Ta på er vad ni trivs i.Är du kvinna och råkar tycka att kjol och högklackat inte är din grej så låt bli.Är det din grej så klä dig så.Vem angår det?Det är konstigt än i vår förmodat upplysta tid att män(niskor)ska ha så mycket åsikter om hur kvinnor klär sig.
Det enda jag tycker kräver i sammanhanget är att små tjejer inte ska tvingas på opraktiska kläder de inte får smutsa ner och röra sig i till vardags.Ytterst få småkillar råkar ut för detta vad jag vet.Jag hoppas att jag inte ens ska behöva tillägga att barn ska få ha en egen smak och ta plats oavsett kön.

Nu,godnatt.

Om en gravid vill synas ska hon tydligen röka.Gravid rökande kvinna sätter sig på näthinnan på människor.Och rör upp känslor.Hos mig med visserligen,men vad ska man göra åt en sådan sak som inte ens är förbjuden?Skälla på henne?Slita paketet ur nävarna på henne?Gör man sig inte skyldig till egenmäktigt förfarande då?Eller integritetskränkning?

Ja,det är frågan.
En intressant diskussion i ämnet dök upp på ett forum om föräldraskap.
En hälsomedveten mamma hade sett ”en hårdsminkad tonårstjej på 18+/- 2 år som var höggravid,såg arg ut och stod och rökte”.Informationen om ålder,sinnesstämning och sminkning förstärkte förstås intrycket av att det här var minsann någon som inte begriper sitt och det ofödda barnets bästa.
Nu var då frågan,ska man säga till den rökande kvinnan att fostret kan ta skada,räkna upp alla rön och eventuella skador det kan få?
Själv svarade jag nej.Av det enkla skälet att mamman säkert redan hört femtusen gånger av barnmorskor och andra experter på MVC att rökning är aja baja under graviditeten.Och om inte deras uppläxande haft någon effekt,skulle då en främling på gatan göra någon skillnad till det bättre?Eller skulle mamman rent av bara bli arg?Förmodligen arg.
Är det till och med så att den som ”lägger sig i” bara vill känna sig lite rättrådig själv?

j

Ytterligare en hypotetisk fråga är då om man har rätt att lägga sig i.Jo,tyckte en del,det har man och man har rent av skyldighet att läxa upp en rökande mamma.För rökning under graviditeten är barnmisshandel.Ja,det kanske man kan tycka,men i lagens mening är det inte det.Mamman har rätt att röka även om folkdomstolen anser något annat.Det är väl isåfall lagen vi får börja försöka ändra på.Tills dess får väl mamman som röker röka om inte informationen har någon effekt,hur tragiskt man än kan tycka att det är.
Och någon uppläxning tänker jag inte ge henne eftersom det är effektlöst och jag undrar för vems skull man läxar upp främlingar som gör något som man tycker är fel trots att det inte är olagligt.

Detta fick mig att börja fundera på integritet.Var gränsen för den ska dras när ett foster är inblandat.Vad andra ska ha rätt att lägga sig i och inte.Om hur man som gravid(nej,jag röker inte om någon undrar)verkligen ligger på gränsen till att vara allmän egendom.Ska andra få lägga sig i om de ser en gravid ta en Ipren ur handväskan på stan eftersom läkemedlet i fråga är klassat som ”D”(alltså ganska riskabelt vid graviditet)i FASS?
Fundera på den.

Men efter att i svallvågorna efter FRA-debaclet ha läst att Socialstyrelsen velat upprätta ett sk ”Fetmaregister” över alla barns vikt och längd,med eller utan deras medgivande,är alla integritetsfrågor något som engagerar mig.Som tur var sa Datainspektionen nej till Socialstyrelsens 1984-förslag.

Ibland är jag aktiv på föräldraforum.Eller aktiv och aktiv förresten.Men iallafall,jag tittar in och läser eftersom det ger koll på vad andra tänker om diverse saker,diskutera sådant inte många vill sätta sitt namn under.Det är småunderhållande och lärorikt.Avslöjande.

En dag råkade jag läsa en tråd skapad av en ambitiös gymnasieelev som skulle göra en statistisk undersökning som matteuppgift(varför fick inte vi sådana spännande uppgifter?)Frågan löd ungefär:
Ponera att du fick möjlighet att ta ett piller utan läkarkonsultation,receptfritt som Strepsils och utan andra krav.Du får välja mellan ett rosa och ett blått.Tar du det rosa blir ditt barn en flicka,tar du det blåa blir det en pojke.Skulle du ta det?

En del svarade ja,men de flesta gudskelov nej.Varför ”gudskelov”?Jo,för hur skulle könsfördelningen se ut i framtiden om alla fick välja fritt efter egen preferens?Om jag skulle gissa utifrån självstudier av liknande diskussioner jag läst under åren så skulle ungefär 75% av framtidens vuxna(här i Sverige alltså)vara kvinnor.
Så gudskelov kan vi inte välja så lätt än.Frågan är om vi ens borde kunna?Jag vet faktiskt inte.

Alla som varit gravida har väl önskat hit och dit,tjuvkikat lite extra runt genitalierna på ultraljudsundersökningen.Barnmorskorna säger i de flesta län inget om barnets kön,de säger att de inte kan se eller att det inte ingår i undersökningen.Och det är klart att det är en överflödig uppgift för en undersökning som har till syfte att upptäcka skador och missbildningar.
En önskan om ett visst kön i första hand och en vägran att acceptera det man inte helst önskade är två vitt skilda saker vill jag påpeka.Så ni inte retar upp blodtrycket i onödan.

Kvinnor,om man ska hårdra och provocera lite,vill kanske ha en dotter att identifiera sig med och köpa gulliga kläder till,männen verkar mer sällan bry sig.Kanske en pojke att sparka boll och meka med vore lite extra kul då,men de säger inget direkt eftersom det vore lite fult att säga att de önskar en pojke.
De verkar vara lite som de där männen i amerikanska 90-tals talkshower som sitter apatiska eller småflinande medan flickvänner och fruar river ögonen ur varandra.Håller sig helst utanför det känslomässiga.

Jag har själv önskat,och analyserat mina känslor inför en eventuell son eller dotter.Resultatet har kommit ut på fifty/fifty även om känslorna däremellan har varit varierande.Könsbestämning är laddat och avslöjande.Även den mest rabiata jämställdhetsförespråkare kan avslöja sig som könsrasist.

Ja,om man säger att man ”inte gillar pojkar”,som en mamma jag hörde en gång uttalade sig tillexempel?Vad gör man om man får en son då?Tur nog hade hon inga söner och jag hoppas hon inga får.
Nej,det var inte Linda Skugge,men det skulle kunna ha varit.Om jag inte minns fel sade hon också något liknandeen gång.
”pojkar,de är ju bara jobbiga!”
Skaffa en Barbiedocka istället.