Skip navigation

Jag och min man ska skriva en bok och den ska ha titeln ”Småbarn;vad BVC aldrig berättade”.En sådan bok jag själv hade velat läsa när min äldste var nyfödd.Alltså inget förskönande eller sådant andra redan skrivit spaltmeter om utan praktiska tips om saker man lätt inte tänker på.
Som att aldrig böja sig över ett barn som sitter och leker på golvet utan att tänka på att man kan bli skallad om barnet plötsligt reser sig upp och därmed bli renderad ett par lösa framtänder(enligt min mor,tandläkare,en vanlig skada hos småbarnsföräldrar).

Hur man tar av bodyn smidigast inför blöjbytet när bebisen katastrofbajsat löst bröstmjölkskesobajs så det läckt utanför blöjan,utan att det smetas ut mer än nödvändigt över ryggen.

Att en pappa utan suspensoar aldrig ska hålla en kinkig sparkande treåring i midjehöjd så hälarna hamnar i höjd med pungkulorna.

Att datorspel kan vara riktigt socialt utvecklande så länge barnet inte sitter ensam utan tillsammans med någon annan.Det är samarbete det!

Att pannkakor visst kan vara riktig mat.

Att koffein och Yerbaté åt föräldrarna borde delas ut tillsammans med D-vitamindropparna man numera får gratis utdelat.
Varför inte byta ut en del av innehållet i den BabyBag(innehållande diverse varuprover och pamfletter)man får på BB mot ett nybliven mamma-kit bestående av exempelvis superduperbindor mot avslaget(apotekets känns futtiga de första dagarna,ingen tvekan),kondomer och återigen,koffein.
Den som vill sno idén,varsågod.Vi får väl se vilken version av föräldraboken ingen hittills skrivit som blir bäst!

Annonser

Om jag går in i en Electrolux Hemma-butik skiter jag i köket.Jag vill ha den fläckiga ponnyn,geten och gubben som trummar.
Får man det om man hellre vill ha det än de mögigt bostadsrättsanpassade köksluckorna och vitvarorna i borstat stål?

Svartklädda familjen har inte fattat någonting.

Tillbaka i verkligheten efter en veckas exil på sjukhus.Min blindtarm brast med påföljande vårdexercis,men jag har inget annat än gott att säga den här gången.Vad som förvånade mig lite var hur mycket en kirurgavdelning på ett mindre sjukhus kan likna ett vårdhem.
Inte många unga inte.
Jag går nu på två sorters antibiotika i tablettform,men det är en förbättring om man har i åtanke att för en vecka sen fick jag den intravenöst och hade 41 graders feber.Hurra.

I förbigående sagt(och jag vet inte varför jag slänger in det här)så måste Vero Modas Cover baggyjeans som säljer som hett smör på Tradera vara något av de fulaste,tantigaste,svennigaste jeans jag någonsin sett sedan Levis 501 boomen på åttiotalet.Men det här är ju ingen modeblogg så skit nu i vad jag dillar om.
Men det är väl just för att de är svenniga som de säljer.Jag kan tänka mig vem som betalar 700 kronor för ett beggat par(trots att det finns riktigt snygga från tex Nikita och Levis engineered) men jag orkar inte vara vitsig.Godnatt.

Svininfluensan är som Peter och Vargen.Nu har media gastat varg sedan i april,det minns jag tydligt för då var jag höggravid och blev lite skraj till en början.
Nu bara skiter jag i det.Rädsla kan inte döda dig,det är bara en känsla.Så länge man iakttagit normal försiktighet kan man inget mer göra.

Så tvätta händerna lite oftare än annars,undvik onödiga folksamlingar och nöjesvandringar på shoppingcenter(bra för plånboken också)och tvätta/sprita händerna efter besöket på stormarknaden.Kundvagnar lär vara riktiga smitthärdar.
Mitt förslag är att media och läkemedelsföretagen som uppenbarligen kliat varandra på ryggen sedan i våras donerar en slant av alla pengar de tjänat på att skrämma upp folk till sjukvården som kompensation för det onödiga merarbete de orsakar den och som kostar för dem som verkligen behöver akut vård.
Jag tycker mig absurt nog nästan ana en gnutta pervers förtjusning hos media varje gång de får rapportera något riktigt otäckt om svininfluensan.
Jag hoppas verkligen jag har fel!
Och så kräver jag att vi får veta hur många som blir ”svårt sjuka” ett vanligt influensaår.Bara för att väga upp den här hysterin.

Korten på bordet alltså.Hur många blir svårt sjuka och/eller dör av ”vanlig” influensa?Vill ni inte säga det?Skulle inte förvåna mig,då blir ju de svarta rubrikerna inte fullt så slagkraftiga längre.
Använd förnuftet och sluta vara rädda för allting.

Ibland råkar man göra en så där billig och bra affär(som köpare alltså)att man nästan skäms.Jag snackar förstås om Tradera.Som idag när jag ropade in ett par barnbyxor för en krona,jättefina.Nästan genant.Skulle önska att någon bjudit emot så priset blivit lite högre iallafall.

Svårt att hitta bra kläder för tjejer som drar 128-134 numera.De ser ut som små vuxenkläder och färgerna är inte särskilt roliga.Äldsta dottern är kräsen,känns som inget man köper duger numera.Syr jag själv går det bättre,för då känner hon att plagget är gjort speciellt för henne,så idag har jag beställt nya mönster från Stoff och stil.NU ska det bli av att sy lite mer.Ibland har jag verklgien attention span som en fjortonåring,men jag ska skärpa mig.

Nu står söndagslasagnen i ugnen och jag ska låta maken servera medan jag tar en söndagspromenad med hund och bebis.Imorgon,skolstart.Är det någon mer än jag som tyckte sommaren gick rätt fort?

Jag växte upp i den där lilla villaförorten(jag behöver nog inte nämna den vid namn)där den sk ”kattmördaren” härjat en tid.Han är numera gripen och har (förmodligen)snyftande erkänt att han satt ett helt litet samhälle i skräck.En liten potentiell Jeffrey Dahmer i idyllen.En vad alla trodde vara en schyssst grabb som visade sig ha egentecknade porträtt av seriemördare på väggarna i pojkrummet.Chock.Samhället ifråga är en villaförort till Göteborg med pendeltåg som tar en på 25 minuter till Centralen och där många ännu känner varandra om inte personligen så iallafall vid namn och utseende även om inflyttningen från stan är stor.Speciellt av barnfamiljer som vill ha stan nära men ändå bo ”Lite lantligt” med ”närhet till service och kommunikationer”.Skvallerkärringar av båda könen finns fortfarande.Jag känner apropå inget särskilt knappt igen mig längre när jag är på besök,så mycket nybyggen har det smällts upp överallt.Barndomens dungar är kransade av ”arkitektritade” villor som kastar solkatter i sina många glasytor.Men i grund och botten är det fortfarande en småstad,själen är en småstads och inte en förorts.

Naturligtvis har den här historien inte passerat mig obemärkt förbi även om jag inte längre bor kvar där.Min mamma bor där och har telefonledes hållit mig uppdaterad.Hon har ju djur själv dessutom.Jag har läst bloggar och vet förstås vad ”kattmördaren” heter,även om jag inte anser det nödvändigt att ytterligare bidra till att göra detta till allmän kunskap.Det behövs inte.Att det finns gott om ytterligare psykon förutom den här killen i det här landet blir man påmind om när man läser alla outningar och hur många hot killens oskyldiga familj fått motta från totala främlingar.

För fan,tänk er för.Ni som vill vara politiskt inkorrekta,sluta åtminstone bete er som psykfall av värsta sorten själva.Besinna er blodtörst,ställ er över lynchmobben,sluta bete er som djur själva.Han är gripen.Det han gjort är fruktansvärt,men djuren blir inte levande igen för att hans familj också blir lidande.Se gärna filmen ”Vågen” också,den ingick på min tid ofta i läroplanen på många skolor.Den lär en ett och annat om masspsykoser.

Har ni sett att känt filmbolag vid namn Disney(som i dagarna ska släppa filmen ”En shopaholics bekännelser” och nu ska av någon anledning kanske tysta eventuell kritik på detta sättet) samarbete med Stockholmskändisar auktionerar ut lite vintagetjafs som dessa kändisar förmodligen tröttnat på ändå?Intänkterna ska gå till Föreningen mot ätstörningar.Behjärtansvärt säger inte minst jag som själv lidit av ätstörningar och vet att det som varande ”kvinnlig åkomma” fortfarande inte tas på särskilt stort allvar.Jag är liksom många andra(förmodar jag)en nykter bulimiker som väl aldrig blir helt fri från det där monstret i huvudet som säger att jag inte är smal nog men som jag numera lyckas ignorera.Så vad gnäller jag för då?Pengar luktar ju inte.Jo,här är skälet:

Kollar man på utbudet så är det plagg i storlek 34-36 nästan enbart.Plaggen som donerats av klädmärket Dagmar är hängda på modeller med håliga ögon som säkert vid ett eller annat tillfälle stoppat fingrarna i halsen och kräkts upp sushin mellan fotograferingarna.Vad ska man dra för slutsats av detta?Ni ska få två alternativ.Jag är rätt så säker på att ett av dem är korrekt.

1.Alla stockholmskändisar,särskilt de med hemsida på Finest,är små och petite av naturen.Det är liksom en förutsättning för att få ha en hemsida där och få komma in på Stureplan,att man har mindre än storlek 38 om man är tjej.

2.De har ätstörningar av skåpvarianten.Vill inte erkänna det.Vill kunna säga att vaddådå,jag ÄR ju så här smal och har alltid varit!Får man inte vara smal nu heller??Jag blev såååå mobbad när jag var liten,jag var lång,mager och hade tandställning!(som supermodeller brukar säga när de ska klaga över sin skoltid för att liksom trösta vanliga dödliga skolungar med komplex över sin vikt och hur korta de är…väntar fortfarande på supermodellen som gnäller över hur kort och mullig hon var och hur perfekta tänder hon hade).Varefter de kanske skulle gå i defensiv argumentation mot att man minsann SKA vara ”tjock” i det här landet för att vara politiskt korrekt.Ridå.

En av donatorerna,som för övrigt länkar till sin Finest-hemsida via auktionen på Tradera,har mottot ”hellre smal och galen än tjock och tråkig” i blickfånget när man klickar in på den.Ta på allvar någon.Jag kan det inte.Ironi kan ju vara ett sätt att slippa ta ansvar för sina uttalande och jag antar att detta skulle kallas ironi om man frågade.Själv anser jag det bara vara urbota korkat och om det nu är ironi så är den garanterat ofrivillig.

Gäsp.

Kejsarsnitt finns visst inte ens som någon enkel genväg i den skräckslagna blivande mammans fantasi längre-ja,jag menar inget illa med det.Jag har själv brottats med tanken på snitt och en gång som en stegrande häst vägrat ett akut när min fyra chockade oss genom att visa fötterna först(det gick bra att komma ut med reguljärbiljett mellan benen på mig ändå skulle det visa sig).Det är en vild,märklig värld vi lever i,underliga saker kan hända där man minst anar det.
Samtidigt,ta alla larm med en nypa salt.Människan är starkare och tåligare än hon själv tror.

Jag kunde först inte riktigt begripa hur entrén i världen kunde påverka DNA när jag läste det här,men en sak är jag glad över,att jag åtta gånger sluppit snitt och även ett par gånger ångrat snitt jag velat ha i svaga ögonblick.
Naturen vet väl bäst i 95 fall av 100 eller något.

Tillsist önskar jag värmen åt helvete.Min nyfödda lider mindre än jag tror jag,men det är ändå mest för henne jag vill ha tillbaka svalkan.
Nu ska hunden ut och jag ser fram emot ett par timmars skön utevaro och egentid med min lilla tjeja.Courtesy of min man som får tampas med resten av skaran:-)

Den 13 maj kom vår fjärde prinsessa,3374 gram lätt och 48 cm lång,därmed är myten om att barn blir tyngre för varje förlossning död,ty hon är lättast hittills.

Nu är jag alltså åttabarnsmamma,det gick fort och tog tio dagar mindre än beräknat.Och jag hjälpte på kuppen en ung läkare ett steg närmare sin examen,25 år gammal/ung var han och jag rekommenderar starkt alla blivande föraldrar att passa på att bidra till att vi får nya barnmorskor,läkare och annan sjukvårdspersonal i det här landet.Av alla fyra gånger(minst)jag gjort det har det aldrig varit någon negativ upplevelse,tvärtom.De är respektfulla och måna om att göra rätt.

Tack Sam,du var guld värd.Och tack till Karin och Marita på normalförlossningen på ÖS i Göteborg också.

Barn reflekterar över Kalles jul tycker jag var dagens höjdare.
Kalle,11 år,berättar för den yngre generationen vad man gjorde när han var i deras ålder.Man kollade på Pokémon.

Vi har väl alla till mans ett behov av att berätta om våra unika minnen,som vi tror bara vi har.För dom som inte var där.
Visst är det lite gulligt?

Jag har fått flunsan och försöker få i mig resterna av den chokladpudding barnen gjort från scratch idag.Alltså inte sådan där halvfabrikatpulvervariant.Men jag måste erkänna att den här mest ser ut som något man hittar i en ettårings blöja.
Halvfabrikatet var bättre.
God Jul!