Skip navigation

Monthly Archives: maj 2008

Nu senast igår fick jag höra Audis senaste reklamsnutt,ackompanjerad av Monica Zetterlunds fina ”Visa från Utanmyra”.För mig har den absolut inget med bilar att göra och jag vill slippa tänka på Audi varenda gång jag hör den.
Liksom jag vill slippa tänka på en massa andra produkter som nu de senare åren knutits ihop med musik som är etablerad och var det innan reklammakarna kom på den briljanta idén att använda känd musik för att kanske väcka existerande minnen och associationer hos människor som ser filmen,kanske ge människor en slags känsla av soliditet hos produkten.Vad vet jag.

Skit,säger jag.Förbjud all användning av redan existerande musik i reklam,låt reklamarna enbart få använda originalmusik komponerad för syftet.Sluta sodomera gamla musikskatter för fula produkter.
Reducera samtidigt all jävla reklam med dansande Angelina Jolie-kloner som marknadsför kläder och solkrämer också.Jag vill fan inte se mer hud i reklam,vare sig det är fotomodeller eller ej.Jag tror jag råkat ut för en spyfärdighetsreaktion eller vad man ska kalla det,vad gäller nakenhet och exponerande av hud i reklam.

Först tyckte jag att det här var liberalt och fint.Människor är ju vackra,tänkte jag politiskt korrekt och inlärt.Man vill ju inte heller vara pryd,det är reaktionärt att vara pryd.Men nu när alla andra tycker att nakenhet är fint vid alla tillfällen så känns det ännu mer okej att inte tycka som alla andra.
Nu känns det inte vackert längre,bara läbbigt.Jag börjar längta efter det pampiga viktorianska modet,den tid när sex och nakenhet fortfarande var lite spännande och förbjudet.När det fortfarande fanns ett ”privat”.Samtidigt som det exponeras så mycket överallt är det fortfarande förbjudet för kvinnor att bada utan BH i badhus,på klassiskt dubbelmoralvis.

Nej,långa,snygga viktorianska kappor,det vore något det.Oerhört vackert och oerhört sexigt utan att vara övertydligt.Stilfullt.
Framhäver kroppens form på ett skönt sätt.Inte på ett Filip och Fredrik-buskissätt,inte på ett reklamförskönat vis.Jag tycker inte särskilt mycket om vår tid,den är trist och utslätad generellt.Om jag har levt ett tidigare liv så har jag levt i ett stort slott,omgiven av vackra trädgårdar,skild från pöbeln och omgiven av enbart saker jag tycker om,det är jag säker på!

Och apropå F&F,nu kommer en norsk knock-off på samma trötta koncept på kanal 5.I trailern fick man se ett exempel på det jag snackade om tidigare,en naken tant med valkarna hängande,inlagd för att locka fram skratt och förskräckt förundran och självklart inte för att locka till köp av solkräm.
Hon verkade totalt oberörd,en sådan självkänsla kan man ju beundra förstås.

Filip och Fredrik,ni var enormt sköna de första säsongerna.Men lägg av nu.Och gör inga fler knock-offs!

Annonser

Jag visste faktiskt inte att det finns babyparfymer att köpa-men gud,förvånad blir man ju inte längre.Men de finns alltså.Och de säljs främst av den trendiga,spanska varuhuskedjan Zara och vårt eget gamla hederliga,borgerliga köptempel NK.

Man förmodar gärna att de som handlar där tillhör den medvetna,köpstarka storstadseliten,de som lägger ut rejält med pengar på märkeskläder för barn och senaste vagnen,inte sällan har de väl flera olika vagnar för att matcha mammas outfit för dagen.
Och eftersom de ser sig själva som medvetna och köpstarka så kan man ju tro att de fattar att barn och parfym är en meningslös och helt onödig kombination.
Att parfym är onödigt på spädbarn som väl knappast besväras av armsvett och dessutom kan trigga allergier.
Att man kan uppskatta bebisdoften så länge man har den,och inte dränka den i läskig,kräkframkallande artificiell doft.
Men så är det tydligen inte.Och självklart så är det så att den modemedvetna mamman inte kan förknippas med den minsta bajslukt eller sur kräkdoft om bebisen råkar spy upp en munfull på Molosparkisen.

Fram med lilla flaskan ur Skip-Hopväskan.Och hemma sätter de väl upp sådana där ”doftförbättrare” som sprutar kemikalier ut i hemmaluften med inställbara intervaller,den som en datoranimerad reklammamma i ekorrgestalt rekommenderar för att ungar är så jobbiga(för att de luktar?)och för henne blir livet så mycket lättare om en dosa automatiskt sprutar parfym ut i huset så hon slipper ens tänka på det.

Jag suckar trött-igen-och återgår till att med Wettextrasa försöka skrapa bort nytillkomna fläckar av curry och grönsakslasagne från mina i morse nytvättade jeans.
Parfym?Nääe,det finns ändå inget som luktar godare än min bebisdotter Aleidis.Ingen jäkla designerparfym i världen.

Den briljante amerikanske komikern Jerry Seinfeld sade en gång att mäns och kvinnors zappande på fjärrkontrollen skiljer sig åt.Män jagar,kvinnor samlar.Män är bara intresserade att se vad det finns för något annat på TV,kvinnor vill ge alla program en chans innan de zappar vidare.
Ta nu inte detta på för stort allvar,ni genusmedvetna.Ta istället allt jag säger med en nypa salt och en näve humor.

Varför nämner jag nu detta?Jo,det gäller barnkläder.Lindex i vår lilla stad har flyttrea på barnkläder eftersom butiken snart ska maka sig upp ett plan i etapp två i galleriabygget.För sammanlagt 679 kronor fick jag följande:

  • 8 par barnbyxor
  • 2 barntröjor
  • 2 barnjackor,en vintermodell och en vårmodell
  • 1 barnhuvtröja
  • 3 par nylonstrumpor åt mig själv

Inte illa eller hur?Sådana tillfällen får man ta som storfamilj,och man får fylla på inför kommande säsong snarare än den som nu är.Vad det skulle gått på till ordinarie har jag inte räknat efter än,men några tusen är väl en adekvat gissning.Bara höst/vinterjackan åt äldsta tjejen skulle gått på 499 till ordinarie,vårvarianten 349.

Nu till saken.Min man och jag har ingen stereotyp uppdelning av sysslor,jag lagar visserligen maten oftast,men städar gör han så mycket bättre,mer metodiskt och effektivt än mig.Men när det kommer till kläder,och i synnerhet barnkläder,har han ingen koll alls.Verkligen nästan noll!
Jag samlar för nästa säsongs behov,han ser behovet först när det är akut.
När ungarna ska iväg till skolan på morgonen och det plötsligt inte finns en regnjacka i rätt storlek,typ.Och därför är det väl tur att vi kompletterar varandra.Hur skulle jag klara mig utan hans städmetodik?Och han utan min näsa för klädbehov?Man hade väl fått lära sig förstås,nöden är uppfinningarnas och färdigheternas moder.
Men det är alldeles utmärkt skönt som det är nu.

Och jag är nöjd som bara den över generöst drop in-fika på skolan och den efterföljande räden på Lindex.Som jag säkert hade varit efter en dags samlande i skogen om jag levt för fyra tusen år sedan.

När melodifestivalen existerade i ett hanterligt och för folket begripligt format.En gång när Irland vann vartannat år och däremellan Storbritannien,Belgien,Luxemburg och kanske Sverige någon gång emellanåt.Det var länge sen.Alla låtar lät lika mycket likadant då med,fast de lät västeuropa,och även om det sved när Sverige hamnade under topp-tre så fann folket nästan alltid vinnaren trallvänlig och begriplig.Den var ju västeuropeisk.Den gick att mixa in i blandbandet.
ABBA-pop.Lite ballad.Förutsägbart var det då med,fast på ett lite annat sätt.Ett tryggt,mätt sätt.

Någon gång när det nu var svällde plötsligt melodifestivalen i Sverige över alla bräddar och täckte varenda lördag under några veckor i ett tjockt lager av folkligt sediment och TV-snacks.
Det var bättre förr.Ja,förutom att nu har östeuropa kommit och rört om i grytan,underbart tycker jag även om jag inte intresserar mig ett dugg för melodifestivalen.Det var igårkväll vid tolvtiden som jag började undra varför det var så folktomt ute för att vara lördagkväll och varför grannarna inte spelade dunkadunka som de brukade.
De var förstås TV-fjättrade.Och en snabb titt i dagstidningens TV-bilaga bekräftade att en hel vår av schlagerförspel nu förväntades mynna ut i någon slags orgasm för Sverige.Oj,tänkte jag.Slå på och kolla lite?Det var rösträkning.Gäsp.Bredde en macka och gick ut med hunden,satte igång tvätten.Ryssland verkade vinna.
Jag är russofil så mig gör det absolut ingenting.Men jag undrar hur mycket känslor andra(vuxna) investerat i melodifestivalen?Ungefär lika mycket som jag och mina kompisar gjorde när vi var tolv?

Min snart sjuåriga dotter har börjat intressera sig för nagellack,löshår och vuxna kläder.Jag som inte ens använder de två förstnämnda annat än att jag penslar lite lack på tårna när det är sandaldags.
Lite lack fick hon,precis som jag fick som barn.It ends there for now.

Skolavslutningen närmar sig med stormsteg,ungarna fröjdas men det gör inte mamma.Lov betyder aktiviteter.Ativiteter betyder att man själv inte bara får vara och göra ingenting,en lyx jag alltid har uppskattat.
Jag tror aldrig jag riktigt sett fram emot skolavslutningar och lov,inte sedan jag var;säg under 12.Sedan skulle man GÖRA någonting på lovet,ingenting var inte längre tillåtet.Klippa gräs,gå upp tidigt,gå ut med hunden,hjälpa till att rensa någonting,svamp,bär,trädgårdsland.Det låter säkert hårdare än det var.
När man sett klart på Solstollarna eller krafsat i sig cornflakesen skulle man ju göra någonting.
Morfar och mormor började bli äldre och tiden när jag satt i rottingkorgen på morfars styre eller på pakethållaren på väg till badsjön var förbi för länge,länge sen.Mamma var hårdare och aktiviteterna började likna bootcamp.Frivilligt men ändå inte riktigt.NÅGOT skulle man göra.Ingenting hade plötsligt blivit fult.
Det var dags att bli lite vuxen alltså.Sedan var det ju dags för något som skulle kunna kallas sommarjobb,mitt allra första riktiga fick jag iallafall inte förrän jag var sjutton då jag diskade och lade upp mat på tallrikar på Lillhagens mentalsjukhus i Göteborg.
Horror.För pengarna köpte jag en häst.

Jag saknar ändå min barndom ganska mycket,kanske är det åldern och det faktum att platsen där jag växte upp inte längre liknar det jag minns.
De flesta husen finns kvar,men det här vuxit upp andra mellan dem,bebyggelsen är tätare,nybyggd och dyr,andningshålen där man var barn(mellan hem och skola)börjar försvinna.Roteberget finns iallafall kvar,orört.Jo,jag tog en promenad på mina gamla stompinggrounds för något år sedan.Jag fick lite gråtvärk i ögonen för det leker andra barn där nu.Som det ska vara,men något svider ändå.
I husen där mina kompisar bodde bor det nya familjer eller åldrande föräldrar som tillbringar all ledig tid på vinresa i Toscana eller Provence.
Det gär lite ont att tjugo år går så fort.

Senaste nytt på husdjursfronten är att barrträspån ska vara cancerframkallande.Jag som hanterat så mycket barrträspån i mina dar OCH garvat åt alla larm,nu funderar jag på att byta ut marsvinens mot cederträspån(dyrt!) eller Toa-Lätt.

Jag har avsiktligt bojkottat mors dag.Jag orkar inte låtsas vara en tacksam och fin dotter,och jag vet att hon älskar uppmärksamhet.Do the math.
Och apropå mammor och kanske även trovärdighet;kan en kvinna amma nio barn samtidigt?Alla som tycker att det kan kännas kämpigt att amma ett när stressen slår in,räck upp en hand.Och nio då?
Jag är böjd att tro att det är en viss kommunistisk propagandaapparat som surrar i bakgrunden här,men vem vet?

Mangajesus är här.Jag är inte förvånad,inte upprörd heller.En del kallar det indoktrinering av barn,andra skymfande av kulturskatter eller liknande.Allt beroende på om man anser sig vara troende och vill skydda originalet eller om man inte är det och därför anser att barn och andra som förmodas inte kunna tänka själva ska skyddas från den.Varför?

Alla ikoner omvärderas och omformas av nya tider.Och även om man inte tror på Gud(jag gör det inte,iallafall inte enligt bibeln)så är bibeln en fantastisk,om än grym,saga.Den hör till allmänbildningen,och om en serieversion kan nå fram med ett tungrott budskap till en ny generation,så varför inte.Jag ser fram emot att läsa mangabibeln!

mangabibeln

Var på sk utvecklingssamtal med snart sjuåriga dottern idag.Nemas problemas,hon är som jag redan visste orädd och framåt.Vårens första brännbollsmatch hade också spelats på eftermiddagen berättade fröken.
Då passade jag på att fråga om slagträna fortfarande benämns i maskulinum och femininum och ja,de gör det.Tyvärr,tillade fröken,och jo,lärarna säger ifrån numera.Det heter platt och runt slagträ,inget annat.Kan tänka mig att en del pappor(främst) himlar med ögonen och tänker;¨”fan,detta jävla genustjat” och smygoroar sig för att sonen ska förvandlas till bög om han gråter,slår med platta träet eller leker med spisar och dockor när pappa inte ser.

”Tyvärr förs det vidare från generation till generation”,tillade fröken Eva lite uppgivet.Föräldrarna lär alltså ungarna säga kill och tjejträ,av lättja eller på trots,för det dög ju fint när mamma och pappa var små på åttiotalet.Barn är ju sådana,inget att göra en grej av.
Det var mycket som dög då som känns obegripligt i backspegeln!
I det här huset säger vi iallafall platt och runt.För det är ju det de är,platta och runda.Varför krångla till det med värderingar hit och dit?

Kroppen känns jobbig igen.Kan inte riktigt försonas med det som buktar ut där det känns fel att det buktar ut och har svårt att se mig själv i spegeln.Javisst,jag skulle ju kunna fotografera min mage postgraviditet och lägga ut en bild som så många andra gör för att visa sig själva och världen att de minsann är stolta över sin mage som rymt barn och kupat in dem i nio månader soim en skyddande hand,men så klämkäck orkar jag inte vara just nu.Min mage förblir min hemlighet tills det som skulle kännas som floskler idag verkligen kommer från hjärtat.

På min studentdag fick jag ganska många presenter av släktingar jag annars sällan såg röken av.Halskedjor i guld,Nobelglas till en eventuell framtida villagömma av bordsattiraljer och örhängen.Sådant där som nästan alla får.Min pappa gav mig däremot något annat.Han sade en gång att han inte begriper sig på tonårstjejer,de har en giftig vokabulär och ett hårt skal,det kanske var därför han så sällan gav mig något.Men på min studentdag hade han köpt något fint.
Det var en vacker skulptur i bränd lera som föreställde en i mina ögon fet kvinna.Jag blev nästan lite arg och provocerad,det här var i min värsta brinnande ätstörningsperiod.Var det så här han såg mig?
Jag sa inget men blicken sa väl allt.
Pappa och jag har ingen problemfri relation och har aldrig haft.Men den gången kände jag något som kanske kan kallas kärlek.

”Hon är fet”,sa jag otacksamt och vasst.
”Det där är en riktig kvinna”,sa han bara.Och även om virvlade runt i en malström av kärlek,ilska och förvirring den dagen för ganska exakt femton år sedan så minns jag den med tillgivenhet.Och jag tänker på den när jag känner mig fet och otillräcklig.
Även om en kvinna inte måste se ut som min staty så ger den mig än idag bekräftelse på att jag kanske,kanske duger som jag är.Trots allt.Min kropp och jag.
Skulpturen då?Jo,den står i ett vitrinskåp i vardagsrummet och historien bakom den är det bara min man som känner till.Och så mina anonyma läsare förstås.
Ha en bra dag!

Ja,jag hatar värmen.Osvenskt och argt hatar jag gassande sol och längtar till skuggan vid symaskinen eller en sval sommarkväll där man på avstånd eller i huset intill kan höra festskratt och dunkadunk.Jag måtte vara en av de få i detta land som tycker det är mys att höra folk ha fest i grannskapet.
Men,dit är det ännu långt och jag svettas efter att ha stått och stekt figurplättar i nästan en timme.Man lägger kakformar i stekpannan och gör en omvänd variant på pepparkaksbak,fast med flytande smet och häll direkt i formen.Tradigt,tar tid,plättarna fastnar gärna i kakformarna och det är varmt.Men hur mycket roligare är det inte för barn att äta när plättarna ser ut som fötter eller sjöjungfrur?Mycket förstås.

Och jag känner stor trötthet inför sommarlovet,som om jag sprungit ett maraton och måste ta mig fram till målsnöret,och sedan fortsätta ett varv till.Tre av ungarna ska på kortläger,mer än så vet vi inte än.Jag vill inte ens tänka så långt,kunde jag snabbspola fram till slutet av juli så skulle jag.

Cyberpunk

En sån här klocka vill jag ha,”Fly me to the moon” heter modellen förstås.Tyvärr begriper jag inte japanska så jag kan inte se om de går att beställa från Svedala :-(,men om någon vet så får ni hojta till…

Mer godis i form av klockor i härlig steampunkstil finns att beskåda här:
Eager beavers.net

Folket har berättat vad de anser om att Englas begravning sker i offentlighetens ljus.Igen!Och nästan alla förfasas de över familjens vilja att sända begravningen i statlig TV,en del oroas rent av över saker som att folk ska sitta och frossa i chips medan de tittar.
Så omtänksamt.Men nu behöver ni inte pracka på familjen er oro för vad folk eventuellt kommer konsumera under sändningen,jag tror inte att det är av särskild vikt för dem om Janssons i Bromölla äter Gott och blandat eller dricker kaffe när TV:n står på.Den som vill invända över sändningen på ett stil/respektfullt sätt gör det lämpligast direkt till SVT och inte till tidningarnas klagomurar.
Ja,fria hellre än fäll.Nu och i framtiden.Vad det än gäller.

Ja,och så var den eländiga värmen här.
”Man ska inte klaga” har jag hört cirka fyra gånger idag,från olika munnar-nej,man får ju inte klaga när det blir varmt här i Sverige.Men jag gör det iallafall.Jag svettas och får huvudvärk,Ray-Bans åker på och parasollet upp i trädgården.Grannarna spelar dunka-dunk och de som inte har balkong eller uteplats börjar som vanligt gnälla på doft av grill,för kan inte de grilla på en egen uteplats ska fan ingen annan få det heller.

Och jag stannade till på Body Shop och studerade nya sortimentet av huduppstramade produkter,smådesperat och självkritisk som jag alltid blir när blekhuden ska blottas i solen.Speciellt armarna då,magen visar jag aldrig utanför familjen.
Men post-graviditetsmagen ska ändå snyggas till lite hade jag tänkt.Situps tar ju inte bort bristningar som alla vet,inte ofast hud heller.Kaxigheten räcker bara så långt och resten får man fixa själv när ekonomin inte tillåter plastiska ingrepp.Lösningen blir då ormolja eller som det oftast kallas,kosmetiska krämer och salvor.
Anti-cellulitlotion,lotion för ”fast hud”,bröstuppstramande kräm och bristningskräm fanns att välja mellan,allt ganska dyrt och slickt.Löftesrikt och aningen tvivelaktigt.Haha,sa jag.Mot mina bristningar hjälper nog bara en kirurg.Jovisst,sa biträdet.Krämer hjälper inte alla förstås.Men hjälper de någon?

Det blev en flaska huduppstramande lotion tillsist i ett svagt ögonblick,det lät allround och bra.Kladdade lite bristningskräm ur testerflaskan på magen när ingen såg,men eftersom det ska krävas åtta veckors behandling för att se eventuell förbättring så kan det väl kvitta.
Det ska nog till plastikkirurgi för att få bort mina bristningar iallafall,magens undersida ser ut som the dark side of the moon i år också.
Och det blir nog ingen bikini i år heller.