Skip navigation

Jag har blivit argare med åren.Argare mot främlingar.Jag var ett patologiskt snällt spädbarn som inte ens krävde napp utan nöjde mig med att tugga på saker,helst mjuka och senare att smygäta tandkräm.Mamma brukade skryta med två saker:att jag ”aldrig skrek” och att jag kunde Tomtebobarnen utantill till min tvåårsdag.That´s it.
Jag var ett hypokondriskt barn också,jag skyller det på den flora av gamla,horribla läkarböcker som fanns i hyllorna hemma,från 30-talet och bakåt.Brunpärmade böcker med guldskrift på ryggen,fulla av bölder,skorpbildningar,kluvna läppar,klumpfötter och skolios som man inte visste hur man skulle behandla.
Morfar ville inte slänga dem.Sjukdomar förändras inte,sa han.Bara behandlingen,och den ska man ändå inte göra själv.
Det verkar gå bland kvinnorna i min släkt,snäll som barn,arg som vuxen.Arg som barn,snäll som vuxen.
Männen är betydligt stabilare.Antingen är de stabila skitstövlar som min pappa eller stabila barndomshjältar som min morfar.Morfar som berättade om katakomberna i Paris,lärde mig spela pingis och schack(och lät mig vinna så ofta att han gav mig hybris),talade om vad som fanns bakom det ripplade glaset på bårhuset vi gick förbi när vi skulle skrubba stenen och plantera pelargoner på gamlamormor och gamlamorfars gravar.
Morfar som alltid sade sanningen.Morfar som aldrig hittade på barnanpassade sagor om verkligheten utan lärde mig räkna på gravstenarna när vi gick förbi dem.
”Om han föddes 1876 och dog 1954,hur gammal blev han då?” Med honom kände jag mig jämlik.

Praktiska,ändå spirituelle morfar med sina dikter och sin kärlek till sitt arbete.Än idag kan jag i huvudet höra mormor ropa från altanen ”Har du pipa,tobak och tändstickor med dej?” efter honom när han gick till arbetet sent på kvällarna,eller på eftermiddagarna.Sen satt vi och såg på Dallas,mormor och jag.Eller Falcon Crest.
Eller Macahan.Vi drack kvällste och jag samlade ihop saker jag tyckte inte skulle vara ensamma över natten och tog med dem till mitt rum.(Jag kan tycka synd om allt,dött eller levande).

Jag får sluta med kaffe efter elva.

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: