Skip navigation

Jag vet inte om ni har sett den där Eniro-reklamen där man erbjuds en egen hemsida.Bland annat får man se två tjejer med lugg i tjugo-någonting åldern som säkert gillar vintagemode,att stå med skospetsarna vända mot varandra,drömma om Konstfack och att sjunga.Och knäppa på gitarr.

Varför frågar jag nu detta då?
Jo,jag tänker på ett visst fenomen som jag inte hittat något vedertaget namn på och därför valt att namnge själv.
Nämligen ”retard-estetiken” och där bland annat tillhörande långhåriga singer-songwriterbrudar som stirrar ut i det blå eller ner i marken och med gäll röst sjunger om sina vardagsliv.Helt unikt förstås(inte).
Retard-estetik hittar ni exempel på om ni studerar Coop:s reklam med barnsligt tecknade figurer och en berättarröst som talar till publiken som om den vore dum i huvudet.Har för mig att även Valio kör med detta i någon av sina filmer där en barnsligt ritad ko springer förbi i rutan och råmar.
På något sätt verkar detta grepp tilltala människor något enormt.Och eftersom målgruppen nu inte är barn och ÄNDÅ gillar att bli tilltalad som barn så har jag valt att kalla fenomenet ”retard-estetik”.
Det är dessutom oantastligt politiskt korrekt på ett rätt vidrigt uträknande reklamarvis,går liksom inte att bli arg på utan att det kastas tillbaka på en själv.Ungefär som att försöka skälla på en schimpans.
Meningslöst.

Det är gulligt,rart,naivt,ger en bild av att världen egentligen är väldigt snäll,alla är fina,att alla har vackra lår och söta händer oavsett vad skönhetsmagasinen säger.Det är med andra ord en rätt förljugen bild.
Men den säljer.Och den ger dig dessutom chansen att göra världen lite bättre genom att trycka på rätt knapp när du pantar dina pet-flaskor!

Och singer-songwriterbrudarna har anammat den.Med nerhasade randiga barnstrumpbyxor,slejfskor,knäkort klänning och småflicksrufsigt hår sjunger de med barnröster om allt och inget medan de knäpper några ackord från musikskolan och alla är de förstås unika.

Jag är så trött på den påklistrade barnsligheten.
Har jag fel eller är det en samhällstrend vi ser början av här?Chefen låter mig inte gråta och spela WoW på jobbet så jag sätter mig och låter en lugn reklamröst tala till mig som om jag vore fem år?
Fortsättning lär väl följa…

Annonser

Energidrycken Cocaine ska inte säljas i Sverige,förmodligen är det namnet ingen vill ta i när varenda större butiksskedja är livrädd att folk ska tro att de är ”knarkvänliga” om de marknadsför den.
Ingen PR är dålig PR eller hur är det man säger?Skulle tro att det är många som gärna skulle vilja köpa den just nu,om den funnits i affären.
Det är ju bara ett namn!Störtlöjligt,säger jag,som björnen Baloo.
Tre gånger mer koffein än Red Bull ska den innehålla,so what.
Förbjud kaffe också när ni ändå är igång.Någon kan ju dricka mer än tre-fyra koppar om dagen.
Koffeintabletter kan vem som helst köpa i apotekets vitaminhylla.
Ett lagligt alternativ är väl bara bra!

Har ett vagt minne av att Magic blev lite omsusad på ett lindrigare sätt runt 1997 när den kom.

Har folk inget bättre för sig än att få fnatt för ett namn?Dum fråga,svaret är förstås ändå…nej.
Energidryck

I tidningen Lyckoslanten som många barn får i skolan står att läsa en artikel om svininfluensa såg jag idag när äldste sonen kom hem från första skoldagen efter influensan.Värsta skräcken tonas ner på KP-manér(man vill ju ta lite ansvar för att det uppväxande släktet inte drabbas av mardrömmar),samtidigt som man vill pekpinnepeka lagom på att vaccinet minsann är bra att ha och att det är en medborgerlig plikt att ta det.

Smittskyddsinstitutets Annika Linde vill göra barn odelat positiva och okritiska till vaccinet genom att tala om att barn minsann inte ska behöva vara sjuka(!),därför ska alla vaccinera sig så man inte smittar andra.I god kollektivistisk anda.Jag tycker mig minnas att man faktiskt kan smitta även om man är vaccinerad,man kan alltså vara smittbärare.Korrigera mig gärna någon om jag har fel.
Och nej,barn ska i en perfekt värld aldrig vara sjuka,tyvärr är inte ett illa dokumenterat vaccin någon garanti för det.
Det finns helt enkelt inga garantier och ingen perfekt värld,säger jag som har ett barn som blev långdraget och ganska svårt sjukt av vanligt,väldokumenterat MPR-vaccin.
Poängen är,vaccin är aldrig någon garanti för någonting.Och poängen med den meningen är inte att man aldrig ska ta vaccin,bara att man aldrig blint ska tro på den som säger att ”everything is aaaalright”.

Det talas också om att dödligheten i influensan är 1 på 200 000 ungefär.
I USA vaccineras ALLA barn under 8 år varenda år mot influensa,står det vidare.Jippi,då måste det ju vara bra.Om man gör det i USA alltså.Självklart.

Undrar om dessa föräldrar ens funderar över vilken skit deras barn injiceras med varenda år.Med tveksam nytta dessutom.
Men,det är klart.Säger myndigheterna att det är bra så måste det ju vara så förstås.Jag utgår ifrån att Annika Linde gärna vill se samma vaccinationsiver här i Sverige.

Jag är så trött på detta cykelhjälmssyndrom som gör att vi tror att vi kan skydda oss mot precis allt.Det är för mig långt värre än influensan.
Nu kommer väl någon bli urförbannad över denna enkla sanning många inte vill höra;det är farligt att leva.
Det är min inställning till livet och den står jag för.
Jag drar till med en konspirationsteori också;jag tror att den massiva propagandan för att alla ska vaccineras är en del i ett slags sociologiskt/medicinskt experiment.Naturligtvis har man då bearbetat folk med lite skräckjournalistik först för att få fram den rätta viljan.

Jag är absolut inte lagd åt det konspiratoriska hållet,men vad fan ska man tro?

Ja,jag brukar inte gilla mode och shopping.Modebloggar får magen att vända sig ut och in,speciellt när ägaren poserar som en mediakåt artonåring som vill ha kommentarer om hur snygg hon är.Blabla.
Men igår köpte jag faktiskt ett par hett efterlängtade Dr Martens på ett presentkort jag fått i en för tidig födelsedagspresent(har inte haft några Martens på ett tag):

Flock

Ja,mina är högre förstås.
Snyggaste skorna jag haft på länge.Nu måste de bara mjukas upp,jag känner mig som en tonåring som inte ens vill ta av sina nya,snygga skor:)

Jag vet inte om ni har sett den här bilden av en av vår tids mest överhypade företeelser,Madonna.
Tagen från den eminenta,kändiskritiska bloggen Lost In Showbiz på brittiska Guardians hemsida.
Madonna med handsprit

Ja,det är alltså en flaska handsprit popikonen håller i handen när hon vinkar adjö till barnhemsbarn i Malawi.Otroligt tanklöst,och otroligt kul eftersom det outar henne som en totalt vanlig,dödlig germofob.
Ja,jag vet.Ingen är felfri.Men för att kunna matcha sin självgodhet borde Madonna fanimig vara just det.Felfri.Inte borde hon kunna bli sjuk heller.

Jag överlåter åt er läsare att vaska fram humorn i den.Ser ni ingen har vi nog ändå inte samma sinne för humor så förklaring torde vara förgäves.Själv anser jag den vara en av de roligaste bilder som tagits de senaste tio åren iallafall.
Alla som är dödströtta på vår tids kändisdyrkan rekommenderas en dos Marina Hyde regelbundet.

Lost in Showbiz hittar ni här.

Det var väl någon gång i april det började pratas om den sk svininfluensan första gången.Otäcka bilder av mexikaner med verkningslösa munskydd kablades ut över världen och paniken spred sig.Jag fick väl lite panik själv,jag skulle föda inom några veckor och som alla som varit gravida vet är humöret lite volatilt när man är i det tillståndet.

Vacciner för miljarder beställdes och folket stampade otåligt för sin beskärda dos.Månader innan det ens var aktuellt.Vi uppmanades hålla utkik i tidningarna(försäljningssiffor!)efter meddelanden om när det var dags.
Media och läkemedelsindustrin gnuggade händerna och kliade varandra på ryggen.
Arbetsgivarna ville förstås inte heller ha folk sjukskrivna.Med andra ord,det fanns rejält med ekonomiska intressen som lurade i bakgrunden,diskret men inte osynligt.
Internetapotek,en annars ljusskygg verksamhet,annonserar på helt legitima sidor med sina hostmediciner och handsprit.
Det gäller att få folk att tro att man handhåller en bristvara,i bästa ransoneringsstil.
Hur svårt är det att tillverka etanol egentligen?Kan den öht ta slut?

Nu har vi i vår familj haft skiten,helt vanliga influensasymptom åt det milda hållet.Och det var så totalt antiklimaxartat att jag är tacksam vi vägrade vaccinering.Några av ungarna är fortfarande lite krassliga,men på bättringsvägen.Större delen av många skolklasser är sjuka.
En lokalpolitiker här i stan sade i ett uttalande i lokalblaskan att målet är att ”alla ska erbjudas fullgott skydd”.Visst,hörru.
Det är omöjligt att erbjuda även om man tvångsvaccinerar varenda jäkel i det här landet.

För det första är vaccinet alldeles för sent distribuerat vilket man borde fattat redan i somras.När massvaccineringen av skolbarn började här hade smittan redan börjat spridas.Som alla vet har vaccinet ingen som helst verkan förrän efter ett par veckor.
För det andra lär det innehålla rejäla doser tillsatser av olika slag som inte testats ordentligt,detta för att det ska kunna odlas fram snabbt.

I Norge delas det förresten ut receptfri Tamiflu för 50 nkr förpackningen till den som går till valfritt apotek och övertygar farmaceuten om att man har en anhörig med influensasymptom hemma.Inget läkarutlåtande behövs.Du kan ha en vanlig förkylning och knapra Tamiflu.Eller bara fejka för att du vill ha ett litet lager hemma.
Kom inte och säg att inte världen är fullständigt galen.Heja norrmännen som bidrar till att influensavirus i framtiden kanske blir helt resistenta mot de antivirala medel vi har.Det är dem vi kan tacka om inga medel kommer hjälpa dem som behöver då.

Vi här i väst måste lära oss hantera vår panik.Lära oss att livet är fullt av risker och att allt inte kan vaccineras bort.
Livet är heller inte så mycket att uppskatta om man bäddar in sig för djupt i trygghetsbubblan.
Flera av de jag vet som haft influensan(som ironiskt nog grasserar här i stan sedan några dagar efter massvaccinationerna) tänker iallafall aldrig mer köpa en kvällstidning-något sent påkommet,men bättre sent än aldrig.Enligt mig måste livet innehålla lite fatalism,annars går det inte överhuvudtaget att leva.
Och visst,jag är medveten om att det finns människor som blir svårt sjuka i influensa,men vilket år blir det inte det?
Jag är så dödstrött på vår skräckkultur där så många intressen när sig på allmänhetens skräck för olika saker,så många att vissa människor helt mist förmågan att leva utan skräck för än det ena,än det andra.

Enligt ovan nämnda lokalblaska vårdas i detta nu en person på det lokala sjukhuset för influensakomplikationer.
Och hur många är det ett ”vanligt” år som läggs in av samma skäl?Ut med korten på bordet nu.
Over and out.

Om ni inte redan upptäckt henne så gör det.Det är,ska gudarna veta,inte många serier jag följer,men ”Kathy Griffin-my life on the D-list” är en av dem.Varje söndag eftermiddag på tv4+.Söndagseftermiddagarna här är ändå kaos så jag ögnar TV:n med ett öga medan jag jagar bort barn från datorn och försöker hindra katastrofer i allmänhet.

Rivig,orädd och rolig är hon.Det är inte ofta jag lägger märke till en människa som jag känner KANSKE skulle kunna bli något av en själsfrände om jag kände henne,men Kathy är en av dem.
Hon medverkade på nittiotalet i en annan av mina absoluta favoriter,Seinfeld,i två avsnitt.
Att hon inte har barn är dessutom extra skönt.Jag uppskattar faktiskt människor utan barn(och som själva valt det)otroligt mycket,precis som jag uppskattar icke-sentimental humor.
Föräldrar tenderar att bli översentimentala och nästan frireligiösa så fort telningen landat.Det är kanske samma fenomen som gör att en del gravida tror att de åstadkommit något ingen annan gjort förut?*gäsp*

Shoppa ja.Det finns människor som älskar det så mycket att de ägnar hela bloggar åt det.Barnklädeskulturen av idag är ett helt eget fenomen som jag älskar att hata,älskar att raljera över dem som använder sina barn som påklädningsdockor,och då snackar jag lika mycket om unisexfanatikerna som vill demonstrera sin påstådda medvetenhet som de som klär ut döttrarna till Bratz.Kvinnor som aldrig riktigt kom över Barbiestadiet kanske.Här är män faktiskt oftast befriande ointresserade.Kläder är nödvändigt,inte mer.
Nog om det.

Ja,jag kanske inte hatar att shoppa direkt,inte jämfört med hur mycket min man hatar det.Men jag älskar det knappast heller.Äldsta dottern ska inte bara börja rida(=utgifter!),hon ska ha nya tröjor också.Hon befinner sig precis på gränsen där barnkläder blir tonårskläder i mindre format.
Jag går in i butiken med goda intentioner att hitta något,kommer nästan alltid ut tomhänt(bortsett från några reafynd).VARFÖR finns det inget praktiskt för tjejer med storlek 134?
Det är glittrigt,baraxlat,tylligt och allmänt trist och stelt.Kräsen är hon också,krigarprinsessan.

Det finns ett par butiker med fina,färgglada och praktiska barnkläder även för lite större barn här i stan,men till ordinarie pris är det dyrt.Ibland så dyrt så jag undrar vem som faktiskt köper det här när det inte är rea…men det gör folk ju.Och det är alltid fullt med kvinnor i de här butikerna,de verkar älska att ta i barnkläder av vissa märken,känna på dem,prova dem på sina likgiltiga barn som ofta är knappt i förskoleåldern och därmed sunt nog är helt ointresserade av mode.

En tillklippt klänning väntar på att sys ihop här,men symaskinen(nej,jag är inte direkt pysslig,men kreativ.Fast mer på något slags Helene Billgren-vis än ett Martha Stewart-vis)är inte intresserad.
Symaskinen vill inte riktigt samarbeta när jag syr i trikå.Overlocken,en dyr present från en släkting,har jag aldrig fått kläm på och även om jag vanligtvis är bra på att tyda även luddiga instruktioner så är den här instruktionsboken under all kritik.
Jag saknar nog tålamod.Det sa redan dagisfröken när jag kastade jackan på golvet när den gled av kroken på första försöket.

Jag gjorde något lite dumt idag.Satte mig i gallerians lekrum med näst yngsta och yngsta döttrarna medan jag pratade med svägerska på telefon.Inte så smart i influensatider kanske,men å andra sidan är jag inte särskilt orolig av mig när det gäller vissa saker.
Ha en bra fortsättning på dagen,eventuella läsare!

Mupparna minns jag från min barndom.Väldigt tydligt till och med.De gjorde bra barnprogram förr även i USA faktiskt.Det var förstås pre-Hannah Montana och alla andra dubbade komediserier för tweens.Till minne av detta bidrar jag idag med två videoklipp ur Mupparna,signerade Jim Henson förstås.
Sesame Street är firar ju dessutom 40 år iår.
Mana Mana finns dels i en originalversion från 1969,där är den rosahårade hippien istället något skäggigt som ser ut som en hobo(möjligtvis är det honom Stings nya look är inspirerad av).

Som någon kommenterat en annan av alla Mana Mana videor på You Tube,det är nog kul att se om man rökt på…extra kul alltså.Jag tror många barnprogramsförfattare faktiskt gör det.På riktigt.Nej,om någon nu undrar,jag gör förstås inte sådant.Men jag har testat i min ungdom,precis som Bill Clinton,han som aldrig haft sex med den där kvinnan om ni minns:-)
Men,gör det för guds skull inte,ungar,prova inte knark(marijuana är som bekant en inkörsport till tunga droger och om ni är riktigt stygga kanske rejvkommissionen vaknar till liv och kommer och tar er)och jaga inte praktikanter.Varför behöver jag väl inte ens tillägga.
Men oj vad det kryllar av knarkreferenser när man ser sin barndoms favoriter med vuxenögon.
Den underbara Professor Balthazar tillexempel.Idag har vi ju Drömmarnas trädgård,eller som jag föredrar att kalla det mysiga rejvtåget som kör genom skogen,Amsterdam on wheels.I det brukar små söta happy hardcore-rejvare(har du nu Spotify och händelsevis inte känner till begreppet då öppna då Spotify och sök på Happy hardcore) som verkar ha kommit från nittiotalet,åka.De borde ha Buffalo-skor med Spice Girls-sulor,men jag ser då inga.

Här är då slutligen den mer pårökta versionen av Mana mana från slutet av sjuttiotalet:

Plötsligt igårkväll när jag skulle kolla minneslistan på den kända auktionssidan lade jag märke till att bland våra senaste köp fanns en 24″ flatscreenskärm och fyra kökshanddukar listade.
Jag har då inte köpt varken några kökshanddukar eller någon datorskärm.

Jag var ganska säker på att min man åtminstone inte köpt kökshanddukar,det är väl ungefär det sista han skulle köpa säger jag som vet att han trots att han absolut inte är en stereotyp man helst köper saker som innehåller kretskort eller VU-mätare.
Någon förklaring till det inträffade har vi inte fått,men det måste väl ha varit tvååringen som råkat klicka sig fram genom någon överjävlig slump.
Då har man lärt sig den läxan.Alltid,alltid dubbelkolla så inget browserfönster lämnas öppet när man är inloggad.
Hackerteorin tror jag har fallit.

Men Webhallen och Royal Kitchen släppte iallafall saken efter en förklaring.Heder åt dem.